Tag Archives: Sociala medier

Säkerhetsradion: Om hetsjakten på följare i sociala medier

Hur viktigt är det egentligen med många följare på ditt Twitterkonto? Och hur mycket status betyder ett stort antal likes på din senaste Instagrambild? I vår senaste podcast diskuterar vi popularitetshetsen och bekräftelsebehovet i sociala medier, som har lett till försäljning av falska likes på svarta marknaden.

Säkerhetsradion: Om Prism och övervakning

Efter några skrämmande avslöjanden kring cyberövervakning nyligen har det diskuterats vilt kring våra surfvanor, vad som är offentligt och hur vi bör tänka på nätet. I vår senaste podcast samlar vi några av de viktigaste frågorna kring övervakningsfrågan och jämför det amerikanska systemet med vårt svenska.

Säkerhetsradion: Mini-Duke och riktade storattacker

I vår senaste podcast pratar vi om spionprogrammet Mini-Duke och om säkerhetsläget för statliga instanser och storföretag. Är säkerhetsalternativen tillräckliga idag? Vilken roll spelar sociala medier? Och hur undviker man som företag att drabbas?

Säkerhetsradion: Om näthatet och vägen ut

Efter inslaget om näthat och trakasserier i SVT:s Uppdrag Granskning härom veckan har medier och forum gått varma av reaktioner. För många innebär hot och mobbing vardagsmat, men ska det verkligen behöva vara så? I vår senaste podcast tittar vi närmare på fenomenet och utforskar möjligheterna att sätta stopp för hoten.

Säkerhetsradion: Så undviker du cyberhoten i jul

I dagens podcast går vi igenom några exempel på hur cyberhotslandskapet kan se ut under julen och hur man kan undvika att drabbas. Cyberskurkarna passar ofta på att öka både aktivitet och kreativitet omkring högtiderna, så det är bra att vara extra försiktig!

Säkerhetsradion: Diaspora Vs Facebook

I dagens podcast pratar vi om Facebooksläktingen Diaspora som ska innebära en decentralisering av nätet. Vi jämför de två sociala mediesajterna och besvarar frågan; Kommer Diaspora att kunna konkurrera ut Facebook?

Slacktivist javisst?

”Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin?”, ”Stoppa IPRED” och ”Vi gillar olika”. Tre exempel på fenomenet klicktivism, eller slacktivism som det också kallas. Kortfattat beskrivet utgör slacktivismen en möjlighet att göra uppror utan att faktiskt göra uppror. Att ”Gilla” en politisk eller på annat sätt uppmanande Facebooksida genom en musklickning är grunden för fenomenet som låter dig ta ståndpunkt i en fråga utan att behöva engagera dig ytterligare.

Slacktivismen beskrivs som ”höjden av egoism” av bloggaren Micke Kazarnowicz i en artikel av DN, medan andra menar att sociala medier innebär ett effektivt sätt att snabbt nå ut till en bred målgrupp och ge dem en chans att säga sitt. Men hur mycket påverkar man egentligen genom slacktivismen? Kazarnowics menar att aktivism måste innebära förändring för den drabbade, vilket ofta kräver faktisk aktivitet eller t.o.m. ekonomisk hjälp. Utgör slacktivismen ett enkelt sätt för oss att skrota dåligt samvete för att man inte donerar pengar till välgörenhet eller på annat sätt faktiskt agerar och inte bara reagerar på världens orättvisor?

I DN-artikeln konstaterar man t.ex. att slacktivism är effektivt när det handlar om namninsamling eftersom det då faktiskt är styrkan i ett högt deltagartal som är avgörande. Men rent krasst så kommer ingen musklickning att frigöra en orättvist tillfångatagen person, hitta ett borttappat barn eller rädda hundvalpar från att olagligt fraktas mellan olika länder. Vilket leder oss till den ganska skrämmande slutsatsen; har vi blivit så avtrubbade att vi känner oss tillfredsställda med denna grad av deltagande i frågor vi egentligen brinner passionerat för? Diskutera gärna med oss på vår Facebooksida!

Så skyddar du ditt barn på Internet

Facebook och YouTube, chatt- och spelsidor och andra sajter lockar dagligen barn och ungdomar till besök på nätet och utgör en viktig del av det sociala livet för många. Internetanvändare över hela världen är medvetna om vilka faror man riskerar att stöta på online och många föräldrar oroar sig för vad deras barn kan råka ut för om de inte är försiktiga.

Med det i åtanke har ESET tagit fram ett antal tips till oroliga föräldrar, baserade på en egenhändigt utförd undersökning om Internetvanor bland unga. Undersökningen visade att 53.7% av de tillfråg­ade anser att barns utsatthet på Internet är ett stort hot, men med ett par enkla medel kan ängsliga föräldrar andas ut.

ESET:s fem huvudsakliga tips till föräldrar är:

1. Ge ditt barn ett användarkonto – Barn bör ha sitt eget konto och användarnamn på familjens dator. Det är det enda effektiva sättet att kontrollera hans/hennes Internet­aktiviteter. Se också till att systemadministratören alltid är en vuxen.

2. Håll ett öga på kameran – Se till att eventuella webbkameror inte är aktiva när de inte används.

3. Övervaka surfstatistik – Om tidigare besökta sidor är raderade bör du ta det som ett tecken på att ditt barn har surfat på sidor som han/hon inte vill att du ska känna till.

4. Se över inställningarna på sociala mediesajter där ditt barn är aktivt – En Facebookvägg som delas helt offentligt och saknar skydd kan utgöra en risk för barnet.

5. Uppdateringar – Håll ditt operativsystem, antivirusprogram samt tredjepartsprogram uppdaterat.

Utöver tipsen ovan rekommenderar ESET också att föräldrar till surfande barn använder föräldra­kontrolls­verktyget när det är tillgängligt, till exempel i webbläsare eller antivirusprogram. ESET:s kommande version av ESET Smart Security 5 är försedd med föräldrakontroll, vilket låter användaren blockera potentiellt skadliga webbsidor och förbjuda åtkomst till sidor inom valda kategorier – ett värdefullt verktyg för att skydda sitt barn.

Andra enkla tips är att aldrig skicka konfidentiell information över Internet, inte besvara hotfulla kommentarer eller meddelanden samt att ha i åtanke att inte allt som skrivs på Internet är sant. Det är också viktigt att vara öppen med kommunikationen och diskutera dessa frågor med barnen, så att de inte känner sig övervakade, utan trygga.

Säkerhetsradion: Hur bekämpar man Internetrelaterade brott?

I Svenska Dagbladet frågade man sig nyligen hur bra vi är på att lösa brott som har begåtts på Internet idag. Det tydliggjordes i artikeln att vägen till åtal för brott i IT-miljö är kantrad av svårigheter och utmaningar och olika lösningar samt möjliga lagförändringar diskuterades. I dagens podcast sätter vi vår vinkel på ämnet Internetbrottslighet. Är de här brotten någonting som vi måste lösa med hyfs eller lagstiftning? Hur kommer polisen över information för att sätta dit Internetbrottslingar och hur fungerar det när det handlar om hot eller ofredande i sociala medier?